Ibland använder sig (oftast politiker) begreppet ”den svenska modellen” väldigt slarvigt. Den har fått stå som symbol för allt möjligt; från en generös arbetsgivare till säkerhetsföreskrifter, till fackföreningsrörelser och säkra arbetsplatser. Därför kommer vi här att ta upp några av de saker som faktiskt gäller ”den svenska modellen”.

Det är den svenska modellen

Bakgrunden till begreppet är den uppgörelse som Arbetsgivarföreningen, då SAF och Landsorganisationen, LO, gjorde den 20 december 1938, vilket blev de kollektivavtal som många arbetsgivare erbjuder sina anställda. Det blev en arbetsmarknadsmodell som arbetsgivare har använt sig. På så sätt har arbetstagare och arbetsgivare kommit överens om löner. Kollektivavtalen har alltid ett slutdatum.

Efter det kommer arbetsgivare och arbetstagarnas fackförbund överens om nya. Sedan finns det fler detaljer i kollektivavtalen som gäller för de olika branscherna. Men detta är vad som egentligen avses med begreppet ”den svenska modellen”. Få andra länder tar arbetsgivarna så stort ansvar för arbetstagarna som i Sverige, med så jämlika löner. Dessvärre, ser vi att lönegapet har vuxit de senaste tjugo åren.

Arbetsgivare har stort ansvar för säkerheten

Andra ansvar som arbetsgivarna tar för sina arbetstagare är en hel del säkerhetsföreskrifter, beroende på bransch. Byggindustrin är en av de känsligare branscherna. Alltför många byggjobbare skadar sig i arbetet. De klättrar på höga höjder. De arbetar på tak, på berg, installerar elektricitet på höga byggnader och så vidare. Här har den svenska riksdagen stiftat många lagar då det kommer till vad som arbetsgivare ansvarar för sin personals säkerhet. Det handlar om skyddsutrustning, som hjälm, säkerhetslinor och byggnadsställningar.

Man kan bli stämd om inte säkerheten finns

Är det någon som minns förra statsminister Göran Perssons bygge i Sörmland? Han byggde ett jättehus under tiden som han arbetade som statsminister. En fotograf var ute på hans gård och tog bilder. Han blev stämd efter det, då många såg att han helt saknade byggnadsställningar för dem som han hade gett i uppdrag att bygga hans hus. Han såg till att senare få upp riktiga byggställningar efter debaclet.

Lagen ger skydd för byggarna

Att uppdragsgivare och arbetsgivare har ett stort ansvar för säkerheten för dem som arbetar på hög höjd, finns inskrivet i lagen. Arbete som sker mer än två meter ovan markytan ska ha byggnadsställningar. Byggnadsställningar som ska uppfylla vissa krav på säkerhet. Alla som arbetar mer än två meter ovan markytan ska ha byggnadsställningar, vilket omfattar alla tak-, renoveringsarbeten ska ha byggnadsställningar att arbeta på. Även dem som arbetar vid schaktkanter, alltså neråt, ska ha det. Har man inga, och råkar bo i Stockholmstrakten, kan hyra sådana. Då tar företaget ansvar för att alla säkerhetsföreskrifter är uppfyllda och uppdaterade.

Det kan vara till hjälp att veta att man kan hyra dem, då den som arbetar med de olika uppdragen heller kanske vill fokusera på det nuvarande, och nästa byggproejkt. Läs mer på: byggnadsställningar.net.

8 mar 2018